onsdag 3 maj 2023

Sammanfattning - Verktyg för maktanalys

Jag tänker här sammanfatta vad jag skrivit hittills om makt. Detta utgör en samling, vad jag tror, användbara distinktioner, kategorier och koncept som kan användas som verktyg vid maktanalys. Verktygslådan kan säkert utökas men jag tror det mesta viktiga på en hög generaliseringsnivå är med.


Definition

Weber definierar makt som "the possibility of imposing one's will upon the behavior of other persons." Denna definition räcker långt men eftersom maktmedel är en nödvändig förutsättning för att kunna utöva och motstå makt vinner definitionen på att även detta inkluderas.

Den definition jag därför landat i kan formuleras att makt är möjligheten att kunna påtvinga sin vilja på andra, och därigenom påverka deras beteende, samt att kunna minska andras, och öka sina egna, maktmedel.

 

Maktmedel

Maktmedel är alltså centralt eftersom det ger möjligheten både till att utöva och att skydda sig mot makt. Jag har i artikeln Kategorisering av maktmedel föreslagit en hierarkisk kategorisering från det mest (Existens/liv/kropp) till det minst (Socialt anseende) nödvändiga:

  1. Existens/liv/kropp
  2. Beslutsförmåga/psyke
  3. Egendom/tillgångar
  4. Relationer/nätverk
  5. Socialt anseende

Galbraith anger i boken The Anatomy of Power personlighet, tillgångar och organisation som de viktigaste maktmedlen. Av dessa är organisation enligt honom nuförtiden det allra viktigaste.

Men eftersom moderna organisationer oftast inte enbart är passiva tillgångar utan även är aktörer (med egna tillgångar) behöver detta tas i beaktande. Men så länge man kommer ihåg detta är ändå vanligen organisationer främst att betrakta som just viktiga tillgångar.

Regelstyrningen gör dem i vissa avseenden begränsade som egna aktörer och därför möjliga för andra aktörer att styra. Men regelstyrningen är samtidigt det som främst gjort moderna organisationer till det viktigaste maktmedlet eftersom det gör dem så effektiva och hänsynslösa i sin målsträvan.

 

Framgångsfaktorer vid användande av maktmedel

Man kan alltså betrakta organisation som en aktör som använder maktmedel eller som ett maktmedel som används av en (annan) aktör. Men oavsett vem, vilken slags aktör, som använder maktmedel påverkas framgången av några olika faktorer:

  • Kompetens
  • Mängd och kvalitet vad gäller maktmedel
  • Många sorters maktmedel (flexibilitet att kunna agera inom många maktområden)
  • Ensidigt användande av maktmedel (koncentrerad mot ett enda mål)
  • Låg konkurrens och svag motmakt

Generellt är det antagligen ofta fördelaktigt att ha stor mängd av (och kvalitet på) maktmedel och att använda dessa ensidigt riktade när konkurrens och motmakt är svag. Kompetens och flexibilitet blir ofta viktigare ju mer konkurrens och motmakt som finns eftersom det då är svårare att bara ”köra över” de som hindrar maktutövandet.

 

Maktutövning

Galbraith specificerar tre typer av maktutövning som alla påtvingar maktutövarens vilja på andra (på deras beteende); tvång, kompensation och indoktrinering. Dessa former av maktutövning ansluter alltså till Webers definition av makt.

Jag fogar till dessa tre en fjärde typ; att slå mot maktmedel. Denna ansluter då istället till utvidgningen av Webers definition av makt. Den syftar alltså inte främst till att påverka andras beteende vilket de andra tre gör.

Galbraith menar att indoktrinering idag blivit den viktigaste formen av maktutövning, medan kompensation tidigare var viktigast och tvång länge innan dess var den viktigaste. Jag skulle vilja tillägga att även att slå mot maktmedel antagligen också ökat i betydelse.

Galbraith kopplar indoktrineringens ökade betydelse till framväxten av organisation som det viktigaste maktmedlet vilket det ligger en del i. Men även utvecklingen av modern media spelar sannolikt stor roll.

 

Maktstrategier

Jag identifierar i artikeln om maktstrategier sex sådana som jag anser vara de viktigaste i dagsläget:

  • Hänsynslöshet
  • Exklusiv kunskap
  • Att tänka stort
  • Monopol
  • Övervakning och kartläggning
  • Att dölja makt

De fyra första är antagligen tidlösa och generella maktstrategier som alltid är viktiga. De två sista har nog blivit viktigare i den moderna tiden. Att övervakning och kartläggning blivit viktigt hänger samman med utvecklingen av telekom medan att strategin att dölja makt blivit viktig bland annat hänger samman med att indoktrinering blivit den viktigaste formen av maktutövning.


Aktörer

I artikeln Mäktiga aktörer identifierar jag fem typer av aktörer:

  • Individen
  • Kulturen
  • Beslutsgruppen
  • Den moderna organisationen
  • Maktfamiljen (klanen)

Jag kommer till slutsatsen de mäktigaste aktörerna idag antagligen ofta tillhör kategorin maktfamiljen. Troligen samarbetar då även flera av dessa, bland annat bundna av lojalitet genom giftermål. Det kan dock finnas andra aktörer som är tillräckligt starka att kunna utgöra motkraft.

 

Slutord

Denna samling koncept, kategoriseringar och distinktioner bör kunna utgöra en bra verktygslåda för att analysera makt. Den är huvudsakligen generell även om vissa saker handlar om det som utmärker den moderna tiden. Detta är dock explicit så att om man till exempel vill göra historiskt inriktad maktanalys bör verktygen ändå enkelt kunna anpassas.

För en samtidsanalys av makt skulle det vara önskvärt att utöver denna verktygslåda bland annat även ha en sammanställning av viktiga omvärldsfaktorer som kan påverka maktutövande. Några sådana finns redan med i denna beskrivning, som till exempel modern mediateknologi, men listan skulle behöva utökas.

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En perfekt storm

Det förflutna, samtiden och framtiden i nuet Hur cykliska historiska förlopp, de moderna organisationerna, indoktrinering, penningsystemet...