Mer om maktmedel

Jag har i artikeln Kategorisering av maktmedel föreslagit en hierarkisk kategorisering från det mest (Existens/liv/kropp) till det minst (Socialt anseende) nödvändiga:

1. Existens/liv/kropp

2. Beslutsförmåga/psyke

3. Egendom/tillgångar

4. Relationer/nätverk

5. Socialt anseende

Detta är givetvis en grov skiss där många fler distinktioner kan göras och jag tänker därför försöka peka ut några viktiga sådana. Det mesta av beskrivningen kommer att handla om den tredje kategorin, egendom/tillgångar, eller om nära angränsande områden.

Kompetens

Kompetens har jag skissartat kategoriserat som egendom/tillgångar eller liggande när den kategorin. Kompetens ökar främst beroende på hur mycket man tränar och utövar den. Så ju mer man ägnat sig åt något desto skickligare är man vanligen på detta.

Att vara bra på något ger oftast ökad social status så kompetens ger god möjlighet till bättre socialt anseende. Om kompetensen dessutom är inom ett område som anses viktigt och värdefullt ökar det sociala anseendet ännu mer.

Social kompetens kan också bidra till rikare relationer och nätverk. Många former av kompetens ger också mer möjlighet att ansamla tillgångar, till exempel genom lönearbete. Den kan också förbättra ens psyke och beslutsförmåga eller kroppsliga förmåga om det handlar om kompetens i självutveckling.

Men den viktigaste kompetensen i maktsammanhang är antagligen ofta sådan som handlar om att direkt kunna utöva makt i form av tvång, kompensation, indoktrinering eller att slå mot maktmedel. Den som tränar makt blir också bra på makt.

Mängd och kvalitet

Mängden och kvaliteten på tillgångar man har gör givetvis skillnad. Mer pengar ger mer möjligheter. Fler och bättre vapen. Fler, kompetentare och lojalare anställda. Mer kontroll över viktigare naturresurser. Och så vidare…

Många sorters tillgångar

Det är också ofta fördelaktigt att kunna agera på många olika sätt och att ha maktmedel som möjliggör så många sorters maktutövning som möjligt. Det är därför bra att till exempel ha både vapen, pengar och mediekanaler för att kunna utöva makt i flera former. Kan man inte köpa någon kanske man kan tvinga dem.

Men resurser kostar ofta tid, kraft och pengar; både att anskaffa och att hålla i funktionsdugligt skick. Det kan därför i en del sammanhang vara klokt att vara mer ensidig och inte ha många sorters tillgångar.

Ensidighet

Det handlar ytterst om en balansgång mellan flexibilitet (att ha många sorters resurser och kunna agera på många olika sätt) och optimering (att vara så kraftfull och effektiv som möjligt i en eller några få handlingssätt till så låg kostnad som möjligt).

Generellt verkar ensidighet ofta vara att föredra för mindre aktörer eftersom de då kan bli kraftfulla trots små resurser genom att de satsar allt på en sak. Stora aktörer har större möjlighet att vara kraftfulla inom många områden och behöver därför inte i samma utsträckning vara ensidiga.

Låg konkurrens och svag motmakt

Som jag tidigare påpekat sker inte maktutövning i ett vakuum. Alla andra aktörer har i alla fall någon slags egen makt att både motstå och utöva makt själva. Men ibland finns väldigt lite konkurrens och motmakt.

I sådana fall behöver man inte lika mycket och lika starka maktmedel för att framgångsrikt kunna utöva makt. Så omvärldssituationen påverkar alltså behovet av maktmedel.

Slutord

Sammantaget finns alltså åtminstone fyra distinktioner som kan göras i nära anslutning till maktmedelkategorin egendom/tillgångar; kompetens, mängd och kvalitet, många sorters tillgångar och ensidighet.

Dessutom finns en femte distinktion att låg konkurrens och svag motmakt möjliggör framgångsrikt maktutövande med mindre maktmedel. Denna distinktion har alltså inte direkt med maktmedel att göra utan den har snarare med omvärldssituationen att göra. Men det finns en koppling genom att det påverkar behovet av maktmedel.