Mer om aktörer

Enligt Richard Swedberg menade Max Weber att endast biologiska aktörer kan agera medan organisationer, grupper och andra former av kollektiv inte kan det. Huruvida detta stämmer blir antagligen, som så ofta, i slutänden en fråga om definitioner.

Jag menar till skillnad från Weber att kollektiv, till och med så svårgripbara sådana som kulturer, kan agera. Men det finns givetvis skillnader mellan olika slags aktörer gällande hur deras agerande blir att fungera. Jag ska försöka reda ut detta och säger förhoppningsvis samtidigt något i relation till Webers synsätt.

Vad är en aktör?

En aktör är, enligt mitt sätt att se, någon som har handlingsförmåga och beslutsförmåga. Den kan alltså detektera en situation där den kan agera och då fatta ett beslut om att göra det eller inte, samt faktiskt börja agera utifrån beslutet.

Identifieringen av situationen, beslutet och agerandet syftar till att uppnå ett mål. Men inget av detta behöver ske medvetet. Till exempel kan något så enkelt som en termostat sägas detektera, besluta och agera. En aktör är helt enkelt, som jag ser det, ett målinriktat system.

Graden av medvetenhet hos ett system kan variera. En kultur kan till exempel detektera, besluta och agera utan att någon av medlemmarna, som faktiskt genom sina kroppar bidrar till detta, är medvetna om att det är det de gör. Se till exempel beskrivningen av gruppintelligens i artikeln Sociala drivkrafter.

Men vissa aktörer (målinriktade system) kan vara mycket medvetna. Det gäller till exempel en individ eller en beslutsgrupp som väldigt medvetet kan identifiera vad man vill åstadkomma, fatta beslut om detta och agera i syfte att nå de mål man beslutat sig för att eftersträva.

Skillnader mellan olika slags aktörer

En skillnad mellan olika slags aktörer är alltså möjligheten till, och graden av, medvetenhet. En annan skillnad ligger i hur deras handlingsförmåga och beslutsförmåga gestaltar sig. Till exempel inom vilka områden de kan agera, hur kraftfullt, med mera.

Jag anser att individer, beslutsgrupper och maktfamiljer har en stor fördel framför kulturer i det att de är mycket mer medvetna i sitt beslutsfattande. De har även fördel gentemot organisationer i det att organisationer är regelstyrda och därför begränsade och förutsägbara.

En anledning att särskilja maktfamiljer från individer eller beslutsgrupper är att de utmärks dels av att de agerar långsiktigt för efterkommandes räkning och dels av att de har ett så starkt och lojalt kontaktnät genom ingiften i andra maktfamiljer.

Besluten i maktfamiljen kanske tas av en individ eller en beslutsgrupp, och beslut kanske också fattas i beslutsgrupper tillsammans med andra maktfamiljer, vilket också kan vara viktigt att hålla reda på för att förstå vilka som agerar. Men maktfamiljen som aktör är i sig också viktig att få syn på för att förstå vilka som är de mäktiga aktörerna och vad som utmärker dem. 

Maktfamiljen är till stor del en kultur, eller subkultur. Men den skiljer sig från de flesta andra kulturer som är betydande aktörer i det att den är mindre och därför lättare och mer medvetet kan utnämna ledare (överhuvuden) som kan fatta riktade beslut. Den är också en ovanligt maktinriktad kultur.

 

Slutord

Jag hoppas att jag här lyckats förtydliga varför jag valt att lyfta fram de här typerna av aktörer, vad som skiljer dem åt och varför det kan vara viktigt. Det är givetvis svårt att bedöma vilka aktörer som är mäktiga eftersom en viktig maktstrategi nuförtiden är att dölja sin makt.

Men det är ändå tydligt att maktfamiljer historiskt länge varit väldigt mäktiga aktörer och att detta fortsatte att vara fallet även efter att den gamla adeln och kungamakten förlorat gentemot de nya maktfamiljerna inom bank och industri samt handel och kolonial verksamhet med koppling till de ostindiska kompanierna.

Jag hoppas att det framgår att dessa olika kategorier av aktörer är en slags förenkling och försök till renodling av koncept i analyssyfte. I verkligheten kan till exempel en aktör vara en beslutsgrupp där samtliga medlemmar tillhör samma större kultur (till exempel den västerländska) samtidigt som flera av medlemmarna tillhör olika maktfamiljer och har höga poster i stora organisationer.

Även om renodlingen kan hjälpa oss i analysen av en sådan beslutsgrupp behöver vi även ta hänsyn till komplexiteten och osäkerheterna i hur de olika faktorerna påverkar varandra.

När det gäller skillnaden mellan mitt och Webers synsätt tror jag just att det handlar om skillnader i hur vi explicit eller implicit definierar olika koncept. Jag är övertygad om att Webers beskrivning av vad som kan vara en aktör eller inte stämmer utifrån de definitioner han använder.

Men om man definierar en aktör som ett målinriktat system med handlingsförmåga och beslutsförmåga kommer man att komma fram till samma slutsats som jag; att en aktör även kan vara en grupp individer eller till och med ett mekaniskt eller elektroniskt system, som till exempel en AI.