Kultur- och mentalitetshistoria

Jag tänker här skissartat försöka skildra hur vår nuvarande kultur och mentalitet växt fram. Med ”vår nuvarande kultur och mentalitet” menar jag då i grova drag den västerländska moderna kulturen/mentaliteten, och särskilt hur den kommer till utryck i Skandinavien.

Några historiska skeenden

Nomadisk jägar- och samlarkultur

Människan levde sannolikt länge fredligt som nomadisk jägare och samlare med en kultur starkt inriktad på att motverka stridighet inom gruppen. Den kom bland annat till uttryck i form av konsensussträvan och jämlikhetssträvan där man undviker att förhäva sig.

I Skandinavien levde en lite ovanlig form av sådan jägar- och samlarkultur kvar ovanligt länge. Den skandinaviska kulturen präglades, liksom andra sådana kulturer, av konsensussträvan och jämlikhetssträvan men även av en högre grad av samvetsgrannhet (skötsamhet) och individualism.

Detta hänger antagligen främst samman med svårigheten att överleva vintern. Man var tvungen att disciplinera sig, planera och samla matförråd. Man behövde dessutom hålla sams med andra för att kunna få hjälp om man behövde.

Man levde också i små grupper, antagligen ofta som kärnfamiljer, eftersom naturen under vintern inte kunde föda en stor grupp. Individualismen handlar alltså om att främst ta hand om sin egen (kärn-)familj.

Den skandinaviska djupkulturen kom tillsammans med indoeuropeisk kultur, även den individualistiskt känfamiljsinriktad, att prägla den västerländska kulturen. De indoeuropeiska kulturrötterna dominerade länge men sedan protestantismen har de skandinaviska rötterna dominerat.

Rötterna i den skandinaviska jägar- och samlarkulturen bidrar än i dag till en mentalitet bland annat präglad av konsensussträvan och skötsamhet som skapar en stark tendens att följa vad som verkar vara den allmänna opinionen.

Bofasthet, våld och slaveri

De indoeuropeiska kulturdragen kom till Europa genom indoeuropeiska erövringar och på de flesta platser har människans liv länge präglats av våld och slaveri. Detta började i och med bofasthet och odling då egendom ansamlades och man behövde mycket arbetskraft.

På de flesta platser har detta lett till mer klaninriktad kultur men Skandinaviens klimat med stora årstidsväxlingar gjorde det glesbefolkat och att det länge inte fanns möjlighet att samla stora rikedomar. Man kämpade mot naturen, inte andra grupper av människor.

Men så småningom kom slavkulturen även till Skandinavien. Den innebär hierarki och en kamp om makten. Detta är antagligen den faktor som starkast präglat och präglar människans kultur och mentalitet.

Efter att människan blev bofast uppstod våld och slaveri vilket skapat hierarkier och maktkamp som sedan dess till stor del varit den främsta bestämmande ramen för människan. Det skapar en mentalitet präglad av oro och rädsla, med mer fokus på social status än omvårdnad. Eftersom män är mer lämpade för våld blir också kulturen mer manligt präglad.

 

Teknik

Olika tekniska uppfinningar har under hela historien gång på gång förändrat människans tillvaro och därigenom också hennes kultur. Vapenteknologi har, givet den övergripande ramen av våld och slaveri, givetvis ofta varit viktig.

Men även mycket annan teknik har haft stor betydelse. Ingenjörskonst har sedan länge spelat stor roll och har också en ganska stark koppling till Skandinavien eftersom det var gynnsamt att komma på tekniska lösningar som ökade överlevnadschansen i det kärva och omväxlande klimatet.

Ingenjörsmässigt tänkande har länge varit viktigt. Det är målinriktat och avgränsat inriktat på att lösa ett specifikt problem. Det bidrar till en mentalitet präglad av materialism istället för idealism och mer vänster hjärnhalva än höger, även detta förstärker det manliga draget i mentaliteten; detalj istället för helhet, avgränsat istället för öppet, intelligens och smarthet istället för visdom, världsligt istället för andligt…

Skriftspråk

När det gäller teknik i vid bemärkelse var skriftspråket en viktig uppfinning som förändrade informationshantering och bland annat bidrog till stora sammanhängande imperier där härskarens order kunde förmedlas över stora avstånd.

Med boktryckarkonsten förändrades informationshanteringen ytterligare och med allmän läs- och skrivkunnighet förändrades informationslandskapet genom ökad tillgång till information. Samtidigt ökade formalisering, till exempel genom linjära procedurbeskrivningar, nedtecknade regler och lagtexter.

Någon, jag tror det kan ha varit Alexander Bard, har också pekat på boktryckandet som ett ”frö” till (tankefiguren) massproduktion. Detta har även en koppling till förändring från det unika värdet till att det anonyma, masskopierade värdesätts mer än tidigare vilket jag kommer att säga mer om senare.

Skriftspråk och boktryckarkonst har påverkat mentaliteten genom att det formaliserade och procedurinriktade fått ökad plats. Står något skrivet och sanktioneras av makten blir det ofta ”sant” och viktigt att följa. Vi lever mer än tidigare i en verklighet skapad av ord.

Detta innebär ett skifte av mentalitet från inriktning på andra människor och vad de direkt genom tal förmedlar till en inriktning på något mer opersonligt i form av skrivna ord. Detta är antagligen ett första steg bort ifrån dyrkan av personlighet, i form av en stark härskare, till dyrkan av något mer abstrakt vilket jag också kommer att återkomma till.

 

Handel och kolonialisering

Ytterligare en konsekvens av teknik är att utveckling inom båtbyggande bidrog till nya upptäckter, informationsspridning, erövring och utökad handel. Men handeln har även varit beroende av många andra faktorer och har därför sett olika ut under olika tider.

En sådan faktor var kolonialisering och som en konsekvens av denna blev Europa allt rikare och de ostindiska kompanierna skapade så småningom enorma rikedomar till de inblandade. Dessutom utgjorde de ostindiska kompanierna urtypen för den organisationsform som kommit att dominera den moderna världen.

De ostindiska kompaniernas organisation utgjorde en gigantisk ansiktslös, opersonlig maktapparat som kontrasterar mot dåtidens väl synliga kung. Galbraith beskriver i boken The Anatomy of Power hur personlighet, vilket de synliga pråliga kungarna är exempel på, länge var den främsta formen av maktmedel och hur detta förändrats.

De ostindiska kompanierna kan ses som startskottet för en förändring av mentalitet från personlighetsdyrkan till dyrkan av en mer abstrakt opersonlig maktansamling vilket idag nog ofta utgörs av sådant som staten, marknaden, demokratin, vetenskapen, teknologin, ”utveckling”, med mera.

 

Vetenskap och industrialisering

Den moderna naturvetenskapen växte fram och utökade ingenjörskonstens möjligheter. Detta försvagade kyrkan och mer andlig mentalitet ytterligare och bidrog så småningom till industrialisering och ny teknik som ytterligare förstärkte västerlandets ledande position och rikedom.

Även industrialisering och framväxt av teknik som gjorde livet säkrare och mer bekvämt bidrog till att förändra mentaliteten från dyrkan av personlighet till dyrkan av något mer opersonligt och abstrakt. Tidigare hängde säkerheten och tryggheten ofta mer på en ”stark man”, en personlighet.

När det gäller dyrkan av denna nya grund för trygghet handlar det delvis om dyrkan av vetenskap, teknik, experter, utveckling, ”den fria marknaden”… Sådan dyrkan drar åt det materialistiska hållet eftersom det till stor del handlar om materiella förbättringar.

 

Penningsystem

Det moderna penningsystemet har antagligen sina rötter hos guldsmedsbankirerna i 1600-talets London. Genom att kvitton på deponerat guld började användas som pengar kunde guldsmedsbankirerna börja låna ut kvitton för guld som inte fanns.

Detta är alltså att betrakta som rent falskmynteri och gjorde att bankirerna blev rika enbart genom att låna ut ”pengar” (falska kvitton). På varje utlånat kvitto inbetalades ju kontinuerligt ränta så pengarna flödade in av sig självt utan att man behövde lyfta ett finger och utan någon egentlig risk.

Penningsystemet fungerar i stort sett enligt denna princip än idag, hur märkligt det än kan låta. Den enda egentliga skillnaden är att det numera inte finns någon uppbackning av guld för ens en minimal mängd av de utlånade ”kvittona”, som var fallet tidigare, eftersom vi övergivit guldmyntfoten.

Systemet gjorde att bankfamiljer som Rothschild blev oerhört rika och mäktiga. Här ser vi alltså ytterligare en form av mer ansiktslös opersonlig maktansamling. David Graeber tar i boken Toward an Anthropological Theory of Value upp att kungakronor, spiror och andra värdeföremål var unika medan pengar är många och ser likadana ut.

Han kopplar detta till att det skedde ett skifte från unika värden till icke unika. Ett exempel han tar upp är hur kungars och adels kläder var pråliga och unika medan kostym, som blev det nya modet, är uniformt och gör att alla ser nästan likadana ut.

Kostymen utvecklades ur kläder avsedda för ridning, jakt och sport. Graeber kopplar detta till pengarnas dynamiska, föränderliga, flexibla karaktär i kontrast till de unika värdenas koppling till stabilitet och oföränderlighet. Pengar utväxlas anonymt i handel medan kungakronor går i arv.

Vi kan alltså antagligen även koppla detta till, den av Galbraith beskrivna, förändringen från personlighet som det främsta maktmedlet; först till tillgångar (pengar) och sedan till organisation.

Vi kan alltså här se ytterligare en källa till att mentaliteten rör sig från dyrkan av personlighet till en dyrkan av något mer abstrakt opersonligt. De stora kapitalisterna var visserligen synliga och en viss personlighetsdyrkan förekom men samtidigt flyttades en del dyrkan också till pengar i sig.

Tidigare i historien sökte man trygghet hos personligheter, som kungar och andra makthavare, vilket till stor del handlade om beskydd i en värld dominerad av våld. Men penningsystemet har bidragit till att förändra världen till att hotet för många idag mer utgörs av brist på pengar.

Det beror på att det moderna penningsystemet kräver evig tillväxt eftersom det inte skapas några pengar som motsvarar räntekostnaden för lånen. Det gör i sin tur att det uppstår ett deflationstryck som gör att man behöver ta ytterligare lån.

Bristen på pengar i realekonomin och den eskalerande skuldsättningen i kombination med den frihet pengar verkar utlova skapar hos många en dröm om pengar som en slags frälsning. Brist och skuldsättning fungerar som piska medan drömmen om ekonomiskt oberoende fungerar som morot.

 

Demokratisk parlamentarism och välfärdsstat

Ytterligare viktiga moderna företeelser som bidrar till en mentalitet präglad av dyrkan av något abstrakt opersonligt är parlamentarismen och välfärdsstaten. Bägge dessa flyttar givetvis makt från personligheter i form av kungar och andra synliga makthavare till ett mer ansiktslöst kollektiv.

Parlamentarism bidrar till en föreställning om medbestämmande medan den moderna välfärdsstaten bidrar till en föreställning om att kunna bli omhändertagen och skyddad mot livets svårigheter genom bidrag, offentlig sjukvård och liknande.

Sammantaget bidrar de till en föreställning om ett abstrakt kollektiv, som man själv också är en del av, som en välvillig maktansamling. Detta bör alltså bidra starkt till en mentalitet präglad av dyrkan av något mer abstrakt.

 

Moderna medier

Utöver den hittills beskrivna, huvudsakligen breda och långsamma, påverkan på mentaliteten sker också en mer riktad och snabb kraftfull påverkan genom moderna medier. Den riktas typiskt mot några få saker, ofta agendadrivna, som till exempel det senaste kriget eller den senaste stora katastrofen.

Den övergripande påverkan handlar i praktiken främst om hot och skapar alltså mestadels oro, rädsla, avsky och ilska. Den bestående stora påverkan på mentaliteten av de moderna medierna blir alltså en ökad oro.

Moderna medier förmedlar även en stor mängd, ofta ytlig, underhållning där olika ”kändisar”, idrottsstjärnor, artister, skådespelare och liknande fyller rollen av att vara en personlighet att dyrka. Dessa har dock ingen makt motsvarande forna tiders kungar utöver att folk lyssnar på och ser upp till dem.

 

Automatisering och digitalisering

Automatisering och, så småningom, digitalisering har lett till att allt fler arbetar med alltmer abstrakta saker medan ett fåtal med maskiners hjälp producerar det som konkret materiellt behövs för fortlevnad och bekvämlighet.

När en bonde i forna tider odlade mat handlade det väldigt konkret om familjens överlevnad. De flesta arbeten i dag är långt ifrån den typen av koppling till en konkret verklighet. Och med automatiserade system, som AI, som kan hantera mer kognitiva typer processer minskar behovet även av mer abstrakt kognitivt arbete utfört av människor.

Vi kan kanske i denna utveckling ana en rörelse bort ifrån en materialistiskt inriktad mentalitet mot en mentalitet mer präglad av abstraktion, idéer och fantasier. Människan verkar röra sig mot en virtuell värld av underhållning, lek och spel samtidigt som hennes arbetskraft behövs allt mindre.

Än lever vi dock i kroppar och behöver det materiella för fortlevnad. Människor söker också ännu i stor utsträckning social status genom att visa upp materiella tillgångar. Men allt fler spenderar samtidigt allt mer tid i virtuella världar genom mobiler och datorer.

 

Imperiers fall

John Glubb beskriver, i The Fate of Empires, hur imperier existerar i ungefär 10 generationer, ca 250 år. Imperiers uppgång och fall har karaktären av ”dåliga tider skapar starka män, starka män skapar bra tider, bra tider skapar svaga män, svaga män skapar dåliga tider”.

Imperier uppstår genom att man erövrar stora territorier vilket skapar ett stort område för säker handel. Handeln skapar rikedom och bekvämlighet vilket leder till förfall och dekadens. Vi kan kanske tänka oss att USA är det imperium som dominerar världen idag och att detta befinner sig i sitt slutskede.

Det finns i vilket fall, oavsett USA:s roll, en del som kan tolkas som att vi befinner oss i någon slags dekadent slutfas. Många fenomen som dykt upp i västerlandet de senaste ca 50-60 åren är också sådana som Glubb pekar på dykt upp i många forna tiders imperier i slutfasen då de förfaller.

Den teknologiska utvecklingen bidrar antagligen ytterligare till en kultur av dekadens genom att den skapar ökad bekvämlighet. Vi lever alltså i en kultur av bekvämlighet och dekadens men också turbulens.

Glubb beskriver hur profeter och nya religioner dyker upp i imperiers slutfas och vi kan antagligen beskriva samtiden som att vi inte längre har någon enande gemensam religion, eller liknande. Vi har snarare splittring och polarisering.

Sammantaget bidrar antagligen detta till en mentalitet präglad av otrygghet, turbulens och brist på gemenskap och tillhörighet, åtminstone till något enande av den större västerländska kultursfären. Samtidigt präglas mentaliteten för många även av en inriktning på bekvämlighet och avsaknad av högre mål.

Mentalitet

Dyrkan av opersonlig abstrakt makt

Galbraith pekar alltså ut att personlighet länge var det viktigaste maktmedlet men att organisation numera har tagit över den rollen. Övergången, som gick via ett mellanspel då tillgångar var viktigast, hänger nära samman med framväxten av stora maktansamlingar kopplade till penningsystemet, de ostindiska kompanierna och industri.

Personlighet kan förstås som den starke mannen, kungen, som kan ge skydd i en våldsam och farlig värld. Organisation och tillgångar är på många sätt mer ansiktslösa och opersonliga former av makt än vad en kraftfull individ är.

En kraftfull individ är väldigt konkret för oss människor eftersom vi är väldigt sociala varelser som till stor del lever i en social verklighet. Det är antagligen anledningen till att personlighet så länge dominerade trots att kraftfulla, mer opersonliga, människoskapade system funnits sedan långt tillbaka.

Ett viktigt tidigt sådant är skriftspråket som talar till oss även då det inte är en människa som talar utan snarare något abstrakt som till exempel ”lagen”. Även annan teknik, till exempel vapenteknologi, har länge varit viktigt som en opersonlig maktfaktor.

Men det var först sent som vågskålen tippade över så att vi idag lever i en värld dominerad av moderna organisationer med en allmän mentalitet präglad av dyrkan av opersonlig abstrakt makt i form av välfärdsstaten, demokrati, marknad, pengar, vetenskap, experter, teknologi, utveckling, lagar, med mera.

 

Mekanistisk, materialistisk-rationalistisk ideologi

Psykologen Mattias Desmet skriver om en ideologi han menar växt fram och som starkt präglar den moderna världen:

"This ideology is the mechanistic, materialistic-rationalistic ideology (or no matter how you want to call this set of ideas) which believes that the universe is a machine that can be entirely understood and controlled in a strictly rational way. The most recent version of this ideology is transhumanism, which believes that the ultimate destiny of the human being is to be technologically optimized and placed in a technological, digitalized society."

Jag tror att han har rätt i att en sådan ideologi finns, även om den kanske inte alltid är explicit och helt medveten, och att den har sina rötter i flera av de saker jag hittills tagit upp här. En sådan är slaveri där människan ses som medel istället för mål vilket givetvis kan bidra till ett mer mekanistiskt sätt att se på andra människor.

Även teknik, ingenjörstänkande och att detaljinriktat lösa avgränsade problem bidrar till ett mer materialistiskt, mekanistiskt, rationalistiskt synsätt vilket förstärks när detta har fått stor framgång genom vetenskap, industrialisering och en massa bekväma, allmänt spridda, tekniska lösningar.

Moderna medier bidrar också till ideologin, åtminstone för makthavare, genom att de i praktiken visat att människor i stor utsträckning är väldigt styrbara genom indoktrinering. Drömmen om totalitär kontroll och styrning har därigenom under 1900-talet fått ny näring och näringstillförseln har inte minskat genom tillkomst av telekom, datorer, internet, automatisering och AI som möjliggör ännu mer kontrollerad återkopplingsbaserad styrning.

Om vi ser till den materialistiska, mekanistiska människosynen finns det dock också en motreaktion mot ideologin i form av ett ökat intresse för andlighet, ofta i annan form än den traditionellt kristna.

 

Vilsenhet, splittring och distraktion

Slutligen verkar mentaliteten idag till stor del präglas av vilsenhet, splittring och distraktion. Till en del beror det på förändringar i rikedom, teknologi och produktionsmetoder. Automatisering gör att allt färre behövs för att producera det som konkret behövs för överlevnad.

Överlevnaden är inte längre kopplad till egen aktivitet och samarbete med andra som står oss nära utan snarare till något som opersonliga abstrakta system som välfärdsstaten, teknologin, ”marknaden” och liknande tar hand om.

Mycket av daglig aktivitet i form av lönearbete är därför för de flesta något som pågår inom en relativt abstrakt verksamhet. Mycket är mänskligt skapade system som byggts inom system inom system, och så vidare…

Ett exempel på detta är värdepappersmarknaden som omsätter enorma belopp varför den också drar till sig väldigt skickliga människor som huvudsakligen ägnar sig åt något oerhört lukrativt men samtidigt egentligen, i många bemärkelser, improduktivt.

Många av de mänskligt skapade systemen verkar alltmer leda till ökad improduktivitet. Detta kanske bland annat beror på växande komplexitet, och med denna sammanhängande krympande marginalnytta, vilket jag har för mig att är ungefär vad Joseph Tainter föreslår i boken The Collapse of Complex Societies.

Sammantaget bör frånkopplingen från det konkreta överlevnadsnära, och från viktiga närmare gemenskaper med andra människor, bidra till vilsenhet. Även splittring som beror på en mängd olika motstridiga budskap från olika intressen bör bidra till vilsenheten.

Tidigare hade människor i större utsträckning ungefär samma uppfattning som andra människor omkring dem. Idag finns istället ett mycket bredare spann av olika, ofta motstridiga, åsikter och föreställningar. Det beror antagligen bland annat på söndra-och-härska-strategier men också på systemiska orsaker kopplade till media, politik och annat.

Slutligen finns också ett mycket större utbud av underhållning och förströelse, genom modern media och annan modern teknik, vilket delvis används för att fly frustration som kan hänga samman med vilsenhet och splittring. Sammantaget verkar vilsenhet, splittring och distraktion också kunna ha koppling till någon slags slutfas innan ett imperium faller.

Slutord

Även om kultur och mentalitet förändrats väldigt mycket, vilket antagligen till stor del beror på de saker jag tagit upp här, har inte den övergripande ramen förändrats. Mentaliteten präglas fortfarande av oro, makt- och statussträvan samt brist på osjälvisk kärlek, som den gjort sedan vi blev bofasta.

Och även om mycket i den moderna tiden antagligen är historiskt unikt, till exempel modern teknik, så har nog mentalitet motsvarande den moderna ändå funnits tidigare vid olika tillfällen. Dyrkan av något opersonligt abstrakt fanns till exempel antagligen under medeltiden då kyrkan var en stor och mäktig aktör.

Mekanistisk, materialistisk-rationalistisk ideologi kanske inte funnits så utpräglat och starkt tidigare men sådana synsätt har antagligen heller inte varit helt ovanliga. Till exempel har man ofta sett människor som medel snarare än mål. Även vilsenhet, splittring och distraktion har antagligen dykt upp flera gånger i historien just i imperiers slutfas.

Så även om mentaliteten förändrats mycket i en viss riktning är det kanske ändå inte helt nytt. Det enda vi i så fall ännu inte upprepat är jägar- och samlartidens mentalitet mer präglad av osjälvisk kärlek, fri från oro och makt- och statussträvan.