Jag tänker
här skissartat försöka skildra hur vår nuvarande kultur och mentalitet växt
fram. Med ”vår nuvarande kultur och mentalitet” menar jag då i grova drag den
västerländska moderna kulturen/mentaliteten, och särskilt hur den kommer till
utryck i Skandinavien.
Några historiska skeenden
Nomadisk
jägar- och samlarkultur
Människan
levde sannolikt länge fredligt som nomadisk jägare och samlare med en kultur
starkt inriktad på att motverka stridighet inom gruppen. Den kom bland annat
till uttryck i form av konsensussträvan och jämlikhetssträvan där man undviker
att förhäva sig.
I Skandinavien
levde en lite ovanlig form av sådan jägar- och samlarkultur kvar ovanligt
länge. Den skandinaviska kulturen präglades, liksom andra sådana kulturer, av konsensussträvan
och jämlikhetssträvan men även av en högre grad av samvetsgrannhet (skötsamhet)
och individualism.
Detta hänger
antagligen främst samman med svårigheten att överleva vintern. Man var tvungen
att disciplinera sig, planera och samla matförråd. Man behövde dessutom hålla
sams med andra för att kunna få hjälp om man behövde.
Man levde
också i små grupper, antagligen ofta som kärnfamiljer, eftersom naturen under
vintern inte kunde föda en stor grupp. Individualismen handlar alltså om att
främst ta hand om sin egen (kärn-)familj.
Den skandinaviska djupkulturen kom tillsammans med indoeuropeisk kultur, även den
individualistiskt känfamiljsinriktad, att prägla den västerländska kulturen. De
indoeuropeiska kulturrötterna dominerade länge men sedan protestantismen har de
skandinaviska rötterna dominerat.
Rötterna i
den skandinaviska jägar- och samlarkulturen bidrar än i dag till en mentalitet bland
annat präglad av konsensussträvan och skötsamhet som skapar en stark tendens
att följa vad som verkar vara den allmänna opinionen.
Bofasthet,
våld och slaveri
De
indoeuropeiska kulturdragen kom till Europa genom indoeuropeiska erövringar och
på de flesta platser har människans liv länge präglats av våld och slaveri.
Detta började i och med bofasthet och odling då egendom ansamlades och man
behövde mycket arbetskraft.
På de flesta
platser har detta lett till mer klaninriktad kultur men Skandinaviens klimat
med stora årstidsväxlingar gjorde det glesbefolkat och att det länge inte fanns
möjlighet att samla stora rikedomar. Man kämpade mot naturen, inte andra
grupper av människor.
Men så
småningom kom slavkulturen även till Skandinavien. Den innebär hierarki och en
kamp om makten. Detta är antagligen den faktor som starkast präglat och präglar
människans kultur och mentalitet.
Efter att
människan blev bofast uppstod våld och slaveri vilket skapat hierarkier och
maktkamp som sedan dess till stor del varit den främsta bestämmande ramen för
människan. Det skapar en mentalitet präglad av oro och rädsla, med mer fokus på
social status än omvårdnad. Eftersom män är mer lämpade för våld blir också
kulturen mer manligt präglad.
Teknik
Olika
tekniska uppfinningar har under hela historien gång på gång förändrat människans
tillvaro och därigenom också hennes kultur. Vapenteknologi har, givet den
övergripande ramen av våld och slaveri, givetvis ofta varit viktig.
Men även mycket
annan teknik har haft stor betydelse. Ingenjörskonst har sedan länge spelat
stor roll och har också en ganska stark koppling till Skandinavien eftersom det
var gynnsamt att komma på tekniska lösningar som ökade överlevnadschansen i det
kärva och omväxlande klimatet.
Ingenjörsmässigt
tänkande har länge varit viktigt. Det är målinriktat och avgränsat inriktat på
att lösa ett specifikt problem. Det bidrar till en mentalitet präglad av
materialism istället för idealism och mer vänster hjärnhalva än höger, även
detta förstärker det manliga draget i mentaliteten; detalj istället för helhet,
avgränsat istället för öppet, intelligens och smarthet istället för visdom, världsligt
istället för andligt…
Skriftspråk
När det
gäller teknik i vid bemärkelse var skriftspråket en viktig uppfinning som förändrade
informationshantering och bland annat bidrog till stora sammanhängande imperier
där härskarens order kunde förmedlas över stora avstånd.
Med
boktryckarkonsten förändrades informationshanteringen ytterligare och med
allmän läs- och skrivkunnighet förändrades informationslandskapet genom ökad
tillgång till information. Samtidigt ökade formalisering, till exempel genom linjära
procedurbeskrivningar, nedtecknade regler och lagtexter.
Någon, jag tror
det kan ha varit Alexander Bard, har också pekat på boktryckandet som ett ”frö”
till (tankefiguren) massproduktion. Detta har även en koppling till förändring
från det unika värdet till att det anonyma, masskopierade värdesätts mer än
tidigare vilket jag kommer att säga mer om senare.
Skriftspråk
och boktryckarkonst har påverkat mentaliteten genom att det formaliserade och
procedurinriktade fått ökad plats. Står något skrivet och sanktioneras av
makten blir det ofta ”sant” och viktigt att följa. Vi lever mer än tidigare i
en verklighet skapad av ord.
Detta
innebär ett skifte av mentalitet från inriktning på andra människor och vad de
direkt genom tal förmedlar till en inriktning på något mer opersonligt i form
av skrivna ord. Detta är antagligen ett första steg bort ifrån dyrkan av
personlighet, i form av en stark härskare, till dyrkan av något mer abstrakt
vilket jag också kommer att återkomma till.
Handel och
kolonialisering
Ytterligare
en konsekvens av teknik är att utveckling inom båtbyggande bidrog till nya
upptäckter, informationsspridning, erövring och utökad handel. Men handeln har
även varit beroende av många andra faktorer och har därför sett olika ut under
olika tider.
En sådan faktor
var kolonialisering och som en konsekvens av denna blev Europa allt rikare och
de ostindiska kompanierna skapade så småningom enorma rikedomar till de
inblandade. Dessutom utgjorde de ostindiska kompanierna urtypen för den
organisationsform som kommit att dominera den moderna världen.
De
ostindiska kompaniernas organisation utgjorde en gigantisk ansiktslös,
opersonlig maktapparat som kontrasterar mot dåtidens väl synliga kung.
Galbraith beskriver i boken The Anatomy of Power hur personlighet, vilket de
synliga pråliga kungarna är exempel på, länge var den främsta formen av
maktmedel och hur detta förändrats.
De
ostindiska kompanierna kan ses som startskottet för en förändring av mentalitet
från personlighetsdyrkan till dyrkan av en mer abstrakt opersonlig maktansamling
vilket idag nog ofta utgörs av sådant som staten, marknaden, demokratin, vetenskapen,
teknologin, ”utveckling”, med mera.
Vetenskap
och industrialisering
Den moderna
naturvetenskapen växte fram och utökade ingenjörskonstens möjligheter. Detta
försvagade kyrkan och mer andlig mentalitet ytterligare och bidrog så småningom
till industrialisering och ny teknik som ytterligare förstärkte västerlandets
ledande position och rikedom.
Även
industrialisering och framväxt av teknik som gjorde livet säkrare och mer
bekvämt bidrog till att förändra mentaliteten från dyrkan av personlighet till
dyrkan av något mer opersonligt och abstrakt. Tidigare hängde säkerheten och
tryggheten ofta mer på en ”stark man”, en personlighet.
När det
gäller dyrkan av denna nya grund för trygghet handlar det delvis om dyrkan av vetenskap,
teknik, experter, utveckling, ”den fria marknaden”… Sådan dyrkan drar åt det
materialistiska hållet eftersom det till stor del handlar om materiella
förbättringar.
Penningsystem
Det moderna
penningsystemet har antagligen sina rötter hos guldsmedsbankirerna i 1600-talets London. Genom att kvitton på deponerat guld började användas som
pengar kunde guldsmedsbankirerna börja låna ut kvitton för guld som inte fanns.
Detta är
alltså att betrakta som rent falskmynteri och gjorde att bankirerna blev rika
enbart genom att låna ut ”pengar” (falska kvitton). På varje utlånat kvitto
inbetalades ju kontinuerligt ränta så pengarna flödade in av sig självt utan
att man behövde lyfta ett finger och utan någon egentlig risk.
Penningsystemet
fungerar i stort sett enligt denna princip än idag, hur märkligt det än kan
låta. Den enda egentliga skillnaden är att det numera inte finns någon
uppbackning av guld för ens en minimal mängd av de utlånade ”kvittona”, som var
fallet tidigare, eftersom vi övergivit guldmyntfoten.
Systemet
gjorde att bankfamiljer som Rothschild blev oerhört rika och mäktiga. Här ser
vi alltså ytterligare en form av mer ansiktslös opersonlig maktansamling. David
Graeber tar i boken Toward an Anthropological Theory of Value upp att kungakronor,
spiror och andra värdeföremål var unika medan pengar är många och ser likadana
ut.
Han kopplar
detta till att det skedde ett skifte från unika värden till icke unika. Ett
exempel han tar upp är hur kungars och adels kläder var pråliga och unika medan
kostym, som blev det nya modet, är uniformt och gör att alla ser nästan likadana
ut.
Kostymen
utvecklades ur kläder avsedda för ridning, jakt och sport. Graeber kopplar
detta till pengarnas dynamiska, föränderliga, flexibla karaktär i kontrast till
de unika värdenas koppling till stabilitet och oföränderlighet. Pengar utväxlas
anonymt i handel medan kungakronor går i arv.
Vi kan
alltså antagligen även koppla detta till, den av Galbraith beskrivna,
förändringen från personlighet som det främsta maktmedlet; först till tillgångar
(pengar) och sedan till organisation.
Vi kan
alltså här se ytterligare en källa till att mentaliteten rör sig från dyrkan av
personlighet till en dyrkan av något mer abstrakt opersonligt. De stora
kapitalisterna var visserligen synliga och en viss personlighetsdyrkan förekom
men samtidigt flyttades en del dyrkan också till pengar i sig.
Tidigare i
historien sökte man trygghet hos personligheter, som kungar och andra
makthavare, vilket till stor del handlade om beskydd i en värld dominerad av
våld. Men penningsystemet har bidragit till att förändra världen till att hotet
för många idag mer utgörs av brist på pengar.
Det beror på
att det moderna penningsystemet kräver evig tillväxt eftersom det inte skapas
några pengar som motsvarar räntekostnaden för lånen. Det gör i sin tur att det
uppstår ett deflationstryck som gör att man behöver ta ytterligare lån.
Bristen på
pengar i realekonomin och den eskalerande skuldsättningen i kombination med den
frihet pengar verkar utlova skapar hos många en dröm om pengar som en slags
frälsning. Brist och skuldsättning fungerar som piska medan drömmen om
ekonomiskt oberoende fungerar som morot.
Demokratisk parlamentarism
och välfärdsstat
Ytterligare
viktiga moderna företeelser som bidrar till en mentalitet präglad av dyrkan av
något abstrakt opersonligt är parlamentarismen och välfärdsstaten. Bägge dessa
flyttar givetvis makt från personligheter i form av kungar och andra synliga
makthavare till ett mer ansiktslöst kollektiv.
Parlamentarism
bidrar till en föreställning om medbestämmande medan den moderna välfärdsstaten
bidrar till en föreställning om att kunna bli omhändertagen och skyddad mot
livets svårigheter genom bidrag, offentlig sjukvård och liknande.
Sammantaget
bidrar de till en föreställning om ett abstrakt kollektiv, som man själv också
är en del av, som en välvillig maktansamling. Detta bör alltså bidra starkt
till en mentalitet präglad av dyrkan av något mer abstrakt.
Moderna
medier
Utöver den
hittills beskrivna, huvudsakligen breda och långsamma, påverkan på mentaliteten
sker också en mer riktad och snabb kraftfull påverkan genom moderna medier. Den
riktas typiskt mot några få saker, ofta agendadrivna, som till exempel det
senaste kriget eller den senaste stora katastrofen.
Den
övergripande påverkan handlar i praktiken främst om hot och skapar alltså mestadels
oro, rädsla, avsky och ilska. Den bestående stora påverkan på mentaliteten av
de moderna medierna blir alltså en ökad oro.
Moderna
medier förmedlar även en stor mängd, ofta ytlig, underhållning där olika
”kändisar”, idrottsstjärnor, artister, skådespelare och liknande fyller rollen
av att vara en personlighet att dyrka. Dessa har dock ingen makt motsvarande
forna tiders kungar utöver att folk lyssnar på och ser upp till dem.
Automatisering
och digitalisering
Automatisering
och, så småningom, digitalisering har lett till att allt fler arbetar med
alltmer abstrakta saker medan ett fåtal med maskiners hjälp producerar det som
konkret materiellt behövs för fortlevnad och bekvämlighet.
När en bonde
i forna tider odlade mat handlade det väldigt konkret om familjens överlevnad.
De flesta arbeten i dag är långt ifrån den typen av koppling till en konkret
verklighet. Och med automatiserade system, som AI, som kan hantera mer
kognitiva typer processer minskar behovet även av mer abstrakt kognitivt arbete
utfört av människor.
Vi kan
kanske i denna utveckling ana en rörelse bort ifrån en materialistiskt inriktad
mentalitet mot en mentalitet mer präglad av abstraktion, idéer och fantasier. Människan
verkar röra sig mot en virtuell värld av underhållning, lek och spel samtidigt
som hennes arbetskraft behövs allt mindre.
Än lever vi dock
i kroppar och behöver det materiella för fortlevnad. Människor söker också ännu
i stor utsträckning social status genom att visa upp materiella tillgångar. Men
allt fler spenderar samtidigt allt mer tid i virtuella världar genom mobiler
och datorer.
Imperiers
fall
John Glubb
beskriver, i The Fate of Empires, hur imperier existerar i ungefär 10 generationer, ca 250 år. Imperiers
uppgång och fall har karaktären av ”dåliga tider skapar starka män, starka män
skapar bra tider, bra tider skapar svaga män, svaga män skapar dåliga tider”.
Imperier uppstår
genom att man erövrar stora territorier vilket skapar ett stort område för
säker handel. Handeln skapar rikedom och bekvämlighet vilket leder till förfall
och dekadens. Vi kan kanske tänka oss att USA är det imperium som dominerar
världen idag och att detta befinner sig i sitt slutskede.
Det finns i
vilket fall, oavsett USA:s roll, en del som kan tolkas som att vi befinner oss
i någon slags dekadent slutfas. Många fenomen som dykt upp i västerlandet de
senaste ca 50-60 åren är också sådana som Glubb pekar på dykt upp i många forna
tiders imperier i slutfasen då de förfaller.
Den
teknologiska utvecklingen bidrar antagligen ytterligare till en kultur av
dekadens genom att den skapar ökad bekvämlighet. Vi lever alltså i en kultur av
bekvämlighet och dekadens men också turbulens.
Glubb
beskriver hur profeter och nya religioner dyker upp i imperiers slutfas och vi
kan antagligen beskriva samtiden som att vi inte längre har någon enande
gemensam religion, eller liknande. Vi har snarare splittring och polarisering.
Sammantaget
bidrar antagligen detta till en mentalitet präglad av otrygghet, turbulens och brist
på gemenskap och tillhörighet, åtminstone till något enande av den större västerländska
kultursfären. Samtidigt präglas mentaliteten för många även av en inriktning på
bekvämlighet och avsaknad av högre mål.
Mentalitet
Dyrkan av
opersonlig abstrakt makt
Galbraith
pekar alltså ut att personlighet länge var det viktigaste maktmedlet men att organisation
numera har tagit över den rollen. Övergången, som gick via ett mellanspel då
tillgångar var viktigast, hänger nära samman med framväxten av stora
maktansamlingar kopplade till penningsystemet, de ostindiska kompanierna och
industri.
Personlighet
kan förstås som den starke mannen, kungen, som kan ge skydd i en våldsam och
farlig värld. Organisation och tillgångar är på många sätt mer ansiktslösa och opersonliga
former av makt än vad en kraftfull individ är.
En kraftfull
individ är väldigt konkret för oss människor eftersom vi är väldigt sociala varelser
som till stor del lever i en social verklighet. Det är antagligen anledningen
till att personlighet så länge dominerade trots att kraftfulla, mer opersonliga,
människoskapade system funnits sedan långt tillbaka.
Ett viktigt tidigt
sådant är skriftspråket som talar till oss även då det inte är en människa som
talar utan snarare något abstrakt som till exempel ”lagen”. Även annan teknik,
till exempel vapenteknologi, har länge varit viktigt som en opersonlig
maktfaktor.
Men det var
först sent som vågskålen tippade över så att vi idag lever i en värld dominerad
av moderna organisationer med en allmän mentalitet präglad av dyrkan av
opersonlig abstrakt makt i form av välfärdsstaten, demokrati, marknad, pengar, vetenskap,
experter, teknologi, utveckling, lagar, med mera.
Mekanistisk,
materialistisk-rationalistisk ideologi
Psykologen Mattias
Desmet skriver om en ideologi han menar växt fram och som starkt präglar den
moderna världen:
"This ideology is the mechanistic,
materialistic-rationalistic ideology (or no matter how you want to call this
set of ideas) which believes that the universe is a machine that can be
entirely understood and controlled in a strictly rational way. The most recent
version of this ideology is transhumanism, which believes that the ultimate
destiny of the human being is to be technologically optimized and placed in a
technological, digitalized society."
Jag tror att
han har rätt i att en sådan ideologi finns, även om den kanske inte alltid är
explicit och helt medveten, och att den har sina rötter i flera av de saker jag
hittills tagit upp här. En sådan är slaveri där människan ses som medel
istället för mål vilket givetvis kan bidra till ett mer mekanistiskt sätt att
se på andra människor.
Även teknik,
ingenjörstänkande och att detaljinriktat lösa avgränsade problem bidrar till
ett mer materialistiskt, mekanistiskt, rationalistiskt synsätt vilket förstärks
när detta har fått stor framgång genom vetenskap, industrialisering och en
massa bekväma, allmänt spridda, tekniska lösningar.
Moderna
medier bidrar också till ideologin, åtminstone för makthavare, genom att de i
praktiken visat att människor i stor utsträckning är väldigt styrbara genom
indoktrinering. Drömmen om totalitär kontroll och styrning har därigenom under
1900-talet fått ny näring och näringstillförseln har inte minskat genom
tillkomst av telekom, datorer, internet, automatisering och AI som möjliggör
ännu mer kontrollerad återkopplingsbaserad styrning.
Om vi ser
till den materialistiska, mekanistiska människosynen finns det dock också en
motreaktion mot ideologin i form av ett ökat intresse för andlighet, ofta i
annan form än den traditionellt kristna.
Vilsenhet,
splittring och distraktion
Slutligen
verkar mentaliteten idag till stor del präglas av vilsenhet, splittring och
distraktion. Till en del beror det på förändringar i rikedom, teknologi och
produktionsmetoder. Automatisering gör att allt färre behövs för att producera
det som konkret behövs för överlevnad.
Överlevnaden
är inte längre kopplad till egen aktivitet och samarbete med andra som står oss
nära utan snarare till något som opersonliga abstrakta system som välfärdsstaten,
teknologin, ”marknaden” och liknande tar hand om.
Mycket av
daglig aktivitet i form av lönearbete är därför för de flesta något som pågår
inom en relativt abstrakt verksamhet. Mycket är mänskligt skapade system som
byggts inom system inom system, och så vidare…
Ett exempel
på detta är värdepappersmarknaden som omsätter enorma belopp varför den också
drar till sig väldigt skickliga människor som huvudsakligen ägnar sig åt något
oerhört lukrativt men samtidigt egentligen, i många bemärkelser, improduktivt.
Många av de
mänskligt skapade systemen verkar alltmer leda till ökad improduktivitet. Detta
kanske bland annat beror på växande komplexitet, och med denna sammanhängande krympande
marginalnytta, vilket jag har för mig att är ungefär vad Joseph Tainter
föreslår i boken The Collapse of Complex Societies.
Sammantaget
bör frånkopplingen från det konkreta överlevnadsnära, och från viktiga närmare gemenskaper
med andra människor, bidra till vilsenhet. Även splittring som beror på en
mängd olika motstridiga budskap från olika intressen bör bidra till
vilsenheten.
Tidigare hade
människor i större utsträckning ungefär samma uppfattning som andra människor
omkring dem. Idag finns istället ett mycket bredare spann av olika, ofta
motstridiga, åsikter och föreställningar. Det beror antagligen bland annat på
söndra-och-härska-strategier men också på systemiska orsaker kopplade till
media, politik och annat.
Slutligen
finns också ett mycket större utbud av underhållning och förströelse, genom
modern media och annan modern teknik, vilket delvis används för att fly frustration
som kan hänga samman med vilsenhet och splittring. Sammantaget verkar vilsenhet,
splittring och distraktion också kunna ha koppling till någon slags slutfas
innan ett imperium faller.
Slutord
Även om kultur
och mentalitet förändrats väldigt mycket, vilket antagligen till stor del beror
på de saker jag tagit upp här, har inte den övergripande ramen förändrats.
Mentaliteten präglas fortfarande av oro, makt- och statussträvan samt brist på osjälvisk
kärlek, som den gjort sedan vi blev bofasta.
Och även om
mycket i den moderna tiden antagligen är historiskt unikt, till exempel modern teknik,
så har nog mentalitet motsvarande den moderna ändå funnits tidigare vid olika
tillfällen. Dyrkan av något opersonligt abstrakt fanns till exempel antagligen
under medeltiden då kyrkan var en stor och mäktig aktör.
Mekanistisk,
materialistisk-rationalistisk ideologi kanske inte funnits så utpräglat och
starkt tidigare men sådana synsätt har antagligen heller inte varit helt
ovanliga. Till exempel har man ofta sett människor som medel snarare än mål. Även
vilsenhet, splittring och distraktion har antagligen dykt upp flera gånger i
historien just i imperiers slutfas.
Så även om
mentaliteten förändrats mycket i en viss riktning är det kanske ändå inte helt
nytt. Det enda vi i så fall ännu inte upprepat är jägar- och samlartidens mentalitet mer präglad av osjälvisk
kärlek, fri från oro och makt- och statussträvan.
