Moderna organisationer

Samtiden präglas av stora organisationer som stater, aktiebolag, mellan- och överstatliga organisationer (till exempel EU, FN, G20,APEC, Nato,…), med flera. Dessa är ofta juridiska personer (eller påminner om sådana) som bland annat kan sluta avtal, äga egendom, ha fordringar eller skulder och vara part i domstol.

De är aktörer i sig själva eftersom de har mål som de eftersträvar vilka specificerats när de skapades. Till exempel ska aktiebolag generera vinst åt aktieägarna.

Beroende på att de inte har medvetande och beslutsförmåga behöver de dock människor som fattar löpande delbeslut för att nå de specificerade målen som beslutats i och med organisationens tillblivelse.

Galbraith menar, i boken The Anatomy of Power, att organisation är det främsta maktmedlet nuförtiden medan det tidigare, i samband med industrialiseringen, var egendom och innan dess var ”personlighet” vilket vi bland annat kan se exempel på hos forntida kungar.

Varför organisationer kan bli så mäktiga

Jag tänker här punktvis sammanfatta några anledningar till att organisationer, och särskilt juridiska personer, kan bli så mäktiga. Sammanfattningen bygger till stor del på artikeln Hur man bygger ett monster - Kapprustning, juridiska personer och artificiell intelligens.

• Organisationer kan leva mycket längre än en fysisk person och har alltså längre tid på sig att bygga sin makt.
• De är ofta ensidigt regelstyrda och målinriktade mot ett eller få mål vilket gör att alla resurser används i samma riktning och att mäktiga individers (till exempel aktieägares) personliga agendor inte stör den huvudsakliga målinriktningen lika mycket.
• En juridisk person kan inte lida och kan heller inte ha medkänsla eller samvete varför den inte heller, som gäller mänskliga aktörer, kan hämmas av något sådant, utan kan eftersträva sina mål hänsynslöst.
• En juridisk person behöver heller inte ta hänsyn till vänskaps- och släktskapsband utan kan rekrytera den kompetens som bäst kan bidra till att målet uppnås.
• Eftersom den juridiska personen är en egen aktör i lagens ögon behöver individer som arbetar i organisationen inte ta personligt ansvar utan fyller ofta sin roll som en kugge i maskineriet oavsett vilka konsekvenser det får för människor som drabbas. 
• Eftersom organisationen rekryterar meritokratiskt kommer i stor utsträckning beslutsfattare som är beredda att fatta nödvändiga, men ibland hänsynslösa, beslut att rekryteras. Deras ansvar är mot organisationen och dess mål; inte mot samhället, allmänheten, människor, djur och natur, etc...

Sammantaget gör detta den organisationella juridiska personen effektiv och hänsynslös vilket förklarar varför organisation blivit en sådan stor maktfaktor i dagens värld. Hänsynslöshet är en av de viktigaste strategierna för att tillskansa sig stor makt.

Vad som gör vissa organisationer mäktigare

En del organisationer är dock mäktigare än andra. Några faktorer som påverkar det kan förstås utifrån de distinktioner jag gör i artikeln Mer om maktmedel; kompetens, mängd och kvalitet, många sorters tillgångar, ensidighet samt låg konkurrens och svag motmakt.

Kompetens

En del organisationer är mäktiga för att deras verksamhet, och därmed deras kompetensområde, är maktbefrämjande. Det gäller vanligen särskilt om kompetensområdet handlar om direkt maktutövande som tvång, kompensation, indoktrinering eller att slå mot maktmedel. Några exempel på sådana organisationer finns inom militär, underrättelsetjänst, finans och media.

Mängd och kvalitet

De organisationer som har stora tillgångar av god kvalitet har givetvis ofta större handlingsutrymme. Det gäller till exempel staten som har stora skatteintäkter och som lätt kan rekrytera kompetenta tjänstemän eftersom de kan erbjuda både hög lön och prestige.

Många sorters tillgångar (många maktområden)

Vissa organisationer är verksamma inom många olika områden och kan därför utöva makt på många olika sätt. Även detta stämmer in på staten som ju har kontroll över många olika slags tillgångar. 

En möjlighet sådan mångsidighet erbjuder är att kunna skapa synergieffekter mellan olika områden. En annan möjlighet är ökad flexibilitet; att till exempel kunna "byta fot" eller "tjäna in på gungorna vad man förlorar på karusellen".

Ensidighet

Bland de tydligaste exemplen på ensidighet hos organisationer hittar vi hos aktiebolag som ju enbart ska skapa vinst åt aktieägarna. Det har också starkt bidragit till att en del aktiebolag är bland de mäktigaste organisationerna.

Vi kan också se att intresseorganisationer kan bli väldigt mäktiga genom att driva en enda fråga och satsa alla resurser på denna. Makten yttrar sig då givetvis främst genom att de är mäktiga i att eventuellt kunna driva igenom just den enda sak de kämpar för.

En sak som kan bidra till att en organisation blir mer ensidigt inriktad på ett enda mål är att medlemmarna är eniga om målinriktningen. Det som då oftast mest effektivt åstadkommer sådan enighet är indoktrinering av medlemmarna.

Låg konkurrens och svag motmakt

En sak som åstadkommer låg konkurrens är om organisationen har monopol. Det är till exempel fallet med statens våldsmonopol. Även affärsföretag kan ibland ha monopol, eller vara del av ett oligopol, inom sin bransch.

En annan sak som kan göra att en organisation har lite konkurrens eller svag motmakt är om det finns få restriktioner för deras maktutövande. Det kan till exempel handla om frånvaro av regler som annars skulle kunna hindra dem, eller om närvaro av regler som hindrar konkurrenter.

Slutord

Det kan finnas fler faktorer som bidrar till att göra organisationer mäktiga än de här nämnda men dessa är åtminstone några viktiga sådana. Organisationer kan alltså bli mäktiga tack vare:

• Kompetens
• Mängd och kvalitet vad gäller tillgångar
• Många sorters tillgångar (många maktområden)
• Ensidighet
• Låg konkurrens och svag motmakt

Men det viktigaste är antagligen att den byråkratiska formen, som hänger samman med de reglerade mål som organisationer i form av juridiska personer har, gör dem effektiva och hänsynslösa i sin målsträvan.