Vad är makt?

Weber definierar makt som "the possibility of imposing one's will upon the behavior of other persons." Definitionen implicerar att makt kanske i viss mån kan ses som ett nollsummespel eftersom den som påverkats på sådant sätt förlorat makt att själv välja beteende. En vinner och en förlorar.

Maktmedel - resurser

För att någon ska kunna utöva makt måste den ha något slags maktmedel, resurser som gör det möjligt att utöva makt. Maktmedel kan vara av många olika slag som till exempel rikedom, vältalighet, teknologi, kunskap, relationer, kontaktnät, vapen, fysisk styrka, ett tilltalande yttre, statussymboler, soldater, slavar, anställda,…

Människor som resurser

Värt att notera är att människor alltså också kan ses som resurser. När det gäller relationer och kontaktnät kan det ofta vara fråga om ett ömsesidigt utbyte men när det gäller anställda och, i ännu högre grad, slavar får dessa människor, ur ett maktperspektiv, främst ses som resurser. Medel istället för mål.

Ansamling av maktmedel

Resurser kan användas för att skaffa mer resurser. Till exempel kan man samla, odla, bygga, uppfinna, gräva fram naturresurser som olja och mineraler, med mera. Sådant anskaffande av resurser behöver inte innebära att man påverkar andras beteende om man till exempel själv utför arbetet.

I sådana fall handlar det alltså inte om maktutövande enligt Webers definition. Men resursansamling ökar ändå möjligheten till makt hos den som ansamlar resurser. Resurser kan användas som maktmedel.

Ansamling av makt

Resurser anskaffas dock också ofta just genom att man utövar makt över andra. Huvudsakligen verkar mycket maktutövning handla om att anskaffa mer resurser, mer maktmedel. Makt används ofta till att ansamla mer makt.

Vem gynnar makten?

Makt förutsätter alltså möjligheten att kunna agera. Genom att agera påverkar man, och förändrar, verkligheten. Om denna påverkan innebär att man tvingar på någon annan sin vilja i syfte att få denne att förändra sitt beteende utövar man alltså makt enligt Weber.

En intressant fråga blir då varför man vill påverka den andres beteende. I vissa fall kan sådan påverkan vara för den maktutsattes förment bästa. Det kan till exempel ofta vara fallet när en välmenande förälder försöker påverka sitt barns beteende.

I många fall sker givetvis påverkan för att makthavaren själv ska gynnas av maktutövandet. Men ofta kan maktutövande också syfta till att gagna andra. Det kan handla om en annan individ eller om en grupp. Makthavaren behöver då inte nödvändigtvis eftersträva egen vinning.

Risk med makt

Så även om maktutövning ofta kan vara självisk så behöver den inte vara det. Oavsett vad syftet med maktutövandet är kan det dessutom ofta innebära en risk för den som utövar makten. I de fall maktutövandet syftar till andras gagn och dessutom också kan medföra risk för makthavaren kan det alltså vara mycket osjälviskt.

Motivation bakom makt

Sammantaget kan alltså maktutövning drivas av hela spektrumet av motivation från den mest själviska till den mest altruistiska. Makt är alltid i någon mån negativ för den som utsätts, och som förlorar friheten att själv välja, men ibland kan alltså även det syfta till vad makthavaren tror gagnar den drabbade.

Även makt som används för att uppnå själviska mål kan ibland vara ganska oproblematisk i det att den inte drabbar den maktutsatte särskilt hårt. Men mycket maktutövning drabbar givetvis ofta andra hårt, och syftar också ofta till att gynna ett fåtal som ofta inkluderar makthavaren själv, vilket gör att makt ofta upplevs problematisk.

Slutligen skapar tillgång till makt i sig välmående i form av ökade serotoninnivåer och högre (inte nödvändigtvis formell) social status. Så även om makthavaren är altruistisk gagnas denne automatiskt själv av den aspekten av tillgången till makt.

Slutord

Eftersom makt i sig gynnar makthavaren genom automatiskt större välmående och social status är den givetvis för många eftersträvansvärd. Statussträvan och välmående är bägge starka drivkrafter.

Men beroende på att makt samtidigt kan innebära risker och stort ansvar är det också många som inte eftersträvar den. Även riskundvikande och bekvämlighet är starka drivkrafter.

Makt kan ofta upplevas problematisk när den drabbar oskyldiga och när människor används som medel utan någon hänsyn till deras egen vilja. Detta har dock varit vanligt genom människans historia eftersom människors arbetskraft varit en viktig resurs.

Slutligen handlar makt ofta om att anskaffa mer resurser, mer maktmedel. Mer arbetskraft, mer kompetens, mer pengar, mer vapen, mer kunskap,… Så ser maktens kretslopp ut. Makt används för att anskaffa mer makt som används för att skaffa ännu mer makt, och så vidare, i en evig spiral.