Utifrån
långvariga studier av människans psykologi (som utmynnat i en integrerande personlighetsteori) och kortare, ytligare studier av olika
samhällsvetenskaper, systemteori och mycket annat växte
följande modell av mänskliga sammanslutningar fram.
mål (motivation)
hot/resurser (i omvärlden)
handlingsförmåga (gruppens)
|
← ontologi
← hård makt
← materialism
|
organisering (naturlig och formell)
1. grupptillhörighet / medlemskap -
identitet
2. social status / hierarki –
beslutsprocess
3. normer / regler -
föreställningsvärld
straff/belöning (sanktioner)
övervakning (kontroll)
|
|
föreställningar (kultur)
om mål
om organisering
|
← epistemologi
← mjuk makt
← idealism
|
Modellen syftar till att
kunna användas som grund för att analysera alla typer av
sammanslutningar och
organisationer; från stora kulturgemenskaper och nationer till små
informella och formella organisationer.
Den viktigaste beståndsdelen
finns i den översta rutan. Den handlar om vilka mål
sammanslutningen har. Dessa kan vara medvetna eller omedvetna. Något
eller några av dessa mål är dock direkt nödvändigt för
sammanslutningens existens. Ett exempel på detta är målet att göra
vinst i ett företag (om företaget inte gör vinst under längre tid
upphör det att existera).
Den näst viktigaste
beståndsdelen finns i den nedersta rutan. Den handlar om vilka
gemensamma föreställningar som präglar sammanslutningen.
Sådana föreställningar kan gagna eller missgynna viktiga mål men
om ett existensnödvändigt mål inte uppfylls upphör per definition
sammanslutningen att existera. Därför ses föreställningarna här
inte som lika viktiga som målen, även om vissa föreställningar
givetvis kan vara viktigare än vissa (icke existensnödvändiga)
mål.
Slutligen organiseras
sammanslutningar vanligen genom de tre numrerade elementen i den
mellersta rutan. Om det väl finns en grund , i form av ett viktigt
mål, för sammanslutningen att uppstå så kommer föreställningar
att utvecklas. Lika naturligt och ofrånkomligt kommer också en
organisering utifrån de tre elementen att ske.
En anledning till att rutan
som beskriver organisering, trots att föreställningar beskrivs som
viktigare, placerats ovanför rutan som behandlar föreställningar
är att denna form av organisering även sker spontant hos alla
grupplevande djur. Den ligger alltså, på så sätt, närmare
sammanslutningens existentiella grundförutsättning (i form av
viktiga mål, som till exempel föda) än vad föreställningar gör.
Föreställningar utvecklades ju först långt senare genom att
människan uppstod.
En annan anledning är att
mål och föreställningar ofta kan upplevas som två helt olika
krafter som verkar på organiseringen. Den grafiska uppställningen
med mål ovanför och föreställningar nedanför illustrerar alltså
hur organisering uppstår i ett spänningsfält mellan dessa båda
krafter. Placeringen av mål överst påminner dessutom om att (de
existensnödvändiga) målen är viktigast att ta i beaktande.
Analys av sammanslutningar
bör alltså alltid grundas i, och återvända till, de mål som
utgör basen för sammanslutningens fortsatta existens. Ett förslag
på hur man kan använda modellen för analys är;
- Först undersöka vilket eller vilka nödvändiga mål som finns.
- Sedan undersöka vilka viktiga delade föreställningar som finns.
- Därefter undersöka organiseringen.
- Sedan undersöka samspelet mellan mål, föreställningar och organisering.
- Slutligen fördjupa analysen vad gäller detaljer och samspel både inom och mellan mål, föreställningar och organisering.
_______________________________________
Tillägg
Den ovan föreslagna analysmetoden bör fungera utmärkt när sammanslutningen är att betrakta som en kultur. När den är att betrakta som en organisation fungerar analysen också så länge den eller de som kontrollerar organisationen prioriterar att organisationen ska överleva.
Men om de som styr organisationen har andra för dem viktigare mål kan de till och med ibland ha som mål för organisationen att den ska gå under.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar