Mål

Mål kan vara olika viktiga. Alla mål som präglar ett samarbete är inte nödvändiga att uppnå för att en sammanslutning ska kunna fortsätta att existera. Men vissa är det. Att känna till vilka dessa mål är är nyckeln till att förstå hur en grupp är organiserad, och varför.

Även om vissa medlemmar kan vara omedvetna om dessa mål, eller anse dem oviktiga, så präglar de vanligen organisationen. Det kommer dock med stor sannolikhet att finnas tongivande gruppmedlemmar som medvetet eller omedvetet förstår vikten av målen och gör dem centrala för verksamheten; även om målen inte alltid tydligt lyfts fram.

Det är rimligt att utgå ifrån att en sammanslutning är centrerad kring ett eller flera sådana viktiga mål eftersom gruppens existens vittnar om att de uppfylls, just i och med att gruppen existerar. Enda undantaget är de fall då sammanslutningen är ”döende” beroende på att målen inte uppfylls.

Sådant ”döende” kan till exempel förekomma då föreställningar och normer dikterar upprätthållande av ett visst beteende som inte längre leder till att det nödvändiga målet uppnås. Om ingen förändring sker kommer det att leda till att organisationen upphör att existera.

Mål för sammanslutningar kan till exempel vara pengar, mat (kan till exempel gälla ett jaktlag), skydd mot rovdjur, kompetensutveckling för medlemmarna eller social status för medlemmarna (gäller till exempel exklusiva klubbar).

Målen handlar alltså om att skydda mot hot och faror eller att tillskansa gruppen resurser. För att sammanslutning ska kunna göra detta behöver den ha en viss handlingsförmåga som kan bero på vilken kompetens som finns i gruppen, hur många medlemmar som finns, vilka resurser gruppen förfogar över, med mera.

Mål handlar om sådant som existerar (och då främst om sådant som är nödvändigt för fortsatt existens) och kan på så sätt sägas ligga närmare ontologi än epistemologi (jämfört med föreställningar). Vi kan bli varse om att ett mål existerade (om vi inte visste det innan) genom att en organisation upphör; mål är kopplade till vad som faktiskt existerar. Även exemplen social status och kompetens är existerande företeelser.

Anledningen till att epistemologi är mindre viktigt i sammanhanget är alltså att de viktiga målen är förutsättningen för att några medlemmar överhuvudtaget ska finnas och kunna intressera sig för sådana frågor; om målen inte uppfylls kommer inga att finnas, och därför kommer ingen heller att undersöka epistemologiska frågor.

Av samma anledning ligger mål närmare materialism (jämfört med föreställningar) än idealism. Social status och kompetens är visserligen inte materiella men behoven kopplade till dem är evolutionärt utvecklade och har därigenom en nära koppling till den materiella grunden för vår existens.

Slutligen riktas så kallad ”hård makt” mot just denna materiella grund. Det kan handla om att påverka en grupp till exempel genom ekonomiska sanktioner, genom att hindra mattransporter, minska kommunikationsmöjligheter eller genom fysiskt våld. Men denna form av makt förekommer också inom gruppen i form av straff och belöning.