Maktforskning

Makt är bland det samhällsvetenskaperna intresserar sig mest för. Jag känner dock inte till att makt skulle finnas som ett eget övergripande forskningsområde. Jag tänkte därför här föreslå några riktlinjer för hur ett sådant forskningsfält skulle kunna se ut.

För det första bör en sådan ansats vara tvärvetenskaplig och inbegripa alla vetenskaper som kan visa sig relevanta. Det är till exempel intressant att studera makt både historiskt och i samtiden eftersom de olika perspektiven kan ge ökad förståelse till varandra.

Bland de intressantaste frågorna att besvara är vilka makthavare som finns, vilka mål de har och vilka maktmedel de använder. Det är också intressant att kunna göra bedömningar av hur stor makt olika makthavare har och makthavares relation till varandra.

Makthavare

En makthavare kan vara allt ifrån en ensam individ till en stor grupp. En grupp behöver antagligen ha en identitet och en viss självmedvetenhet för att kunna agera målinriktat och därigenom ses som en makthavare. En grupp som saknar detta bör antagligen inte kunna betraktas som en makthavare.

De makthavare som har störst makt är givetvis oftast intressantast att studera även om potentiella uppstickare också kan vara intressanta. Potentiella uppstickare kan sägas ha en implicit, vilande makt i och med att de kan komma att bli makthavare. Ett exempel på en potentiell uppstickare kan vara en grupp som ännu inte har någon identitet och självmedvetenhet men kan komma att få det.

Att någon eller några kan komma att bli makthavare gör dem till potentiella hot eller tillgångar för varande makthavare; hot eftersom de kan tillskansa sig makt på bekostnad av makthavaren – tillgång eftersom de kan vara ett hot mot makthavarens fiender.

Mål

Makthavare har ofta målet att skydda, bevara och öka sin makt. Men för att åstadkomma detta kan de ha många olika delmål. De kan dessutom ha helt andra mål som de använder sin makt till. Alla typer av mål som makthavare har är intressanta för att bättre förstå makten.

Maktmedel

Makthavares maktmedel kan se ut på många olika sätt. Att studera vilka maktmedel en makthavare använder, och i vilket syfte, kan avsevärt öka vår förståelse av hur makt fungerar. Grovt sett kan maktmedel indelas i tre typer; våld och hot, pengar och andra värden och psykologisk påverkan.

Våld och hot

Hur våld och hot fungerar som maktmedel är antagligen uppenbart. Våldsanvändande är ofta, men inte alltid, enkelt att upptäcka och därför relativt lätt att studera. Hot kan däremot ofta vara mer dolt för omvärlden och därför svårare att upptäcka och studera.

Pengar och andra värden

Att erbjuda något i utbyte mot det man vill ha är en vanlig form av maktutövande. Pengar är givetvis vanligt som erbjudande men även andra värden (till exempel unik kunskap) kan användas. Studier av detta kan försvåras i de fall utbytet sker i det fördolda.

Psykologisk påverkan

Till psykologisk påverkan räknar jag all form av kommunikation som syftar till att förändra föreställningar. Det kan handla om övertalning, retorik, reklam, propaganda och mycket annat.

Den mest effektiva påverkan är vanligen sådan som vi inte tänker på som påverkan. Det gör att underhållning, (förment objektiva och balanserade) nyheter och (förment korrekta) fakta ofta används. För att studera denna typ av maktutövande behöver man inse att även vetenskapen ibland används som ett sådant maktverktyg och att en del av det man själv tar för givet kan vara sådant som skapats genom att makthavare har styrt ens föreställningar.

Att använda typerna som tankeverktyg

Dessa tre typer av maktmedel kan ibland ligga nära varandra. De bör trots det fungera väl som grova tankeverktyg. För djupare analyser behövs dock antagligen även finare distinktioner. I grova drag bör dessa tre typer av maktmedel dessutom, så vitt jag kan se, täcka alla former av maktutövning.

Ett användningsområde för de tre typerna av maktmedel, som tankeverktyg, är att identifiera makthavare genom att kartlägga vilka som förfogar över en stor ansamling av dessa maktmedel. Det gäller särskilt då någon eller några har monopol, eller nära monopol eftersom det kraftigt stärker makten (konkurrens gör att en del av makten blir låst till att skydda sig från fiender).

Tydliga exempel är stark militärmakt (kan användas till våld och hot), stor förmögenhet (maktmedlet "pengar och andra värden") och dominerande media (psykologisk påverkan). I äldre tider kunde till exempel sådan dominerande media utgöras av kyrkan.

Slutligen anser jag att en djupgående allmän kunskap om vilka samtidens stora makthavare är, vilka mål de har och vilka maktmedel de använder skulle vara oerhört välgörande för demokratin. Samtidigt gäller det att inse att en sådan här forskningsansats utgör just den typ av vetenskap som makthavare vill manipulera för att genom psykologisk påverkan kunna dölja de verkliga maktförhållandena. Att vidta säkerhetsåtgärder mot maktens påverkansförsök är därför det första blivande maktforskare bör ägna sig åt.